Överkörd Natur

Mordet på Roland

Sven Björk

[ Innehåll ]
Uppåt ] Personen Sven Björk ] Trummen ] Lake Hornborga ] Internationell Vattenvård ] [ Mordet på Roland ] Vesan Överkörd Natur ]
Fakta och Fiffel ]

 

 

 

Jag är Ola Roland
..mördad en andra gång...

Ögat i Rolands Hav Överkörd Natur

Liket efter Ola Roland återfanns i fornsjön Rolands Hav och kroppen fann sin grav i kanten av den lilla myrsjön.

foto Sven Björk sept 2001

En sjö är landskapets öga, och
i dess djup speglar sig väsentligheter

Terrängorientering

Olycksplatsen längs väg 29 som orsakade Överkörd Natur

Rolands Hav var ett våtmarkskomplex i Mellanblekinge. Området har fått utvecklas ostört av människan sedan inlandsisens avsmältning.  Det har nu skändats sedan vägverket, uppbackat av länsstyrelse och näringsdepartement, byggt väg  29 rakt igenom Rolands Hav.
Namnet bygger på en legend som förmäler att ett rånmord begicks på 1830-talet. Offret var Ola Roland, en knalle som årligen besökte området. Kroppen hittades omsider dränkt i gölen.
Ola Roland begravdes senare i randen av den lilla mossen, som senare kom att kallas just Rolands Hav. Årligen gick han igen och ropade Olaaa Olaaa så att det ekade i nejden. Gengångaren må ha varit den lom, som häckade i någon av traktens sjöar. Gravplatsen ligger nu vid basen av den höga östra banken av vägen, som nu skär genom naturen.
En påtagligt mänsklig bilolycka med svåra oljespill i Karlshamns vattentäkts tillrinningsområden resulterar i en hektisk politisk process och förlust av värdefull natur.
Här får vi följa ett ärende kännetecknat av ohörsamhet mot lagstiftning och spelregler från 1994 och fram till våra dagar.

Låt oss titta närmare på området så får vi lära lite limnologi / ekologi på köpet.

Rolands Hav och väg 29 Överkörd Natur

Översikt över Rolands Hav, låt pilen vila över kartan, så får Du veta mer

Lilla Torkelsjön: En oligotrof (näringsfattig) grundvattensjö med begränsat tillrinningsområde. Klart vatten, stort siktdjup, lågproduktiv sjö där livet är koncentrerat till bottnen. Men kransalger (Chara) invaderar sjön efter kalkning kring 1990 och hotade den naturliga biologiska mångfalden genom att tränga ut originalfloran. Men ekosystemet repade sig och störningarna har blivit föremål för studier med resultat som kan bli till nytta vid utvärdering av kalkningspåverkan. Sjön dräneras åt väster ut ur området.

Stora Torkelsjön: En intill 12 m djup sjö som tillförs brunfärgat vatten från myrmarker inom ett vidare tillrinningsområde. Landbarriären mellan Stora och Lilla Torkelsjön gör att de två ekosystemen är helt separerade. Stora Torkelsjön har låg bottenproduktion eftersom solen inte når ner med livgivande strålar. Sjön dräneras genom den centrala delen av Rolands-Hav-komplexets sumpskogar med själva Fornsjön i centrum.

Fornsjöns Rolands Hav: Vattnet från Stora Torkelsjön fördelades mellan trädsocklarna i den norra sumpskogen, samlades ihop längs östra fastmarksranden, rann in i södra sumpskogen och koncentrerades i en bäck, som mynnar i Porsgylet. Vattensystemet har varit stabilt sedan Baltiska Issjöns tid och ålen har vandrat ända från kusten genom våtmarksområdet och in i Stora Torkelsjön. Själva Fornsjön var i vår tid utbildad som en våtmark där gungfly växt ut från stränderna och som en irisbländare slutit sig över en vattenbehållare, som helt doldes av kompakt och seg, låghumifierad vitmosstorv. Lagerföljden med torv, fritt vatten och underliggande gyttja ner till mineralbottnen ger en unik bild av "Havets" utveckling. Lär mer här

Porsgylet: Gungflyomgärdad brunvattensjö med artrikt växtplankton.

Åkegyl: Annan typ av brunvattensjö med tranbärsövervuxna gungflyn, med särpräglat växtplanktonsamhälle och rikt mikrodjurliv.

Fyrklövern av ostörda sjöar med diamanten - fornsjön Rolands Hav i mitten utgör ett omistligt dokument varpå vi kan vila och utveckla våra kunskaper om de naturliga humussjöarnas komplexa ekologi. Här demonstreras sjöekosystemens variation i tid och rum, i dessa till synes näringsfattiga vatten. Samverkan mellan humus och bakteriers metabolism utgör ett forskningsområde med tillämpning av nya metoder, som avslöjar systemens säregna metabolism och bl.a. förklarar deras rika djurplanktonliv. Det hydrologiskt stabila Rolandskomplexet uppvisar - inom en mycket liten areal - en pedagogiskt briljant provkarta på ekosystemens mångformighet och deras anpassning i tiden.

Detta spännande och högintressanta område spolierades genom ett penndrag av vägverket. Hur detta kom sig och varför man inte ville lyssna är en gåta, som vi skall se, om vi inte kan lösa. Påpassligt beviljar länsstyrelsen 1995 kalkningsförbud inom ovannämnda område - till vad verkan det idag hava kan.



Lastbilsolyckan

Hastighetsöverträdelse och bristande åtgärdsprogram efter konstaterade skavanker vid den årliga bilprovningen hos en långtradare ses som orsaker till en serietrafikolycka på väg  29  norr om Karlshamn, just där vägen från Kronoberg, Norska vägen kallad, når fram till Mieån i Blekinge. Tre långtradare genomförde här den 10 februari 1994 en närmast samtidig avåkning i snömodd och ishalka varvid ett av ekipagen, den söderifrån kommande haveribil nr 2, lastad med eldningsolja, springer läck. Samtidigt kommer ytterligare en långtradare från norr, försöker bromsa inför haverist nummer 1 och hamnar också i diket.

Alltså en lastbil fullastad med pappersbalar från Lessebo kommer i 90 km i utförsbacken och i snömodd. Hastigheten ökar i utförslöpan och han får sladd, föraren kryper ner i hytten och han hamnar tvärs över vägen i diket. Samtidigt kommer söderifrån en tankbil, sikten tack vare snödrevet nedsatt och reaktionssträckan inför synen av en över vägen tvärliggande lastbil är alldeles för kort. Tankbilen tvärbromsar och hamnar i diket på motsatta sidan av ån, d.v.s. öster om vägen. Ena sidan slits upp av ett stenblock och oljan rinner ner i diket. En trumma under vägen får oljan att sippra ner i ån. Norrifrån kommer ytterligare en lastbil, som ej heller klarar situationen. En lastbil från söder fylld med grus kommer senare från söder men bemästrar situationen så att han kan rådigt kan tippa sitt gruslass, på sådant sätt att den hindrar del av oljan att rinna över i ån. Räddningskåren kommer efter hand, men kan inte tillräckligt hindra oljan, som olyckligen har samma densitet som vattnet. Den blandas därför med vattnet och kan därför smita under de länsor, som lagts ut. Oljan når så småningom Karlshamns vattentäkt Långasjön och oljaskadan är ett faktum.

Oljan förorenar Mieån, som svarar för vattenförsörjningen av Karlshamn. Förarens av den först havererade och vägspärrande långtradaren försök att smita från ansvar kullkastades av hans färdskrivare. Föraren av en fjärde lastbil från söder utnyttjade rådigt sin gruslast i försök att hindra oljan från att nå Mieån. Brottsplatsutredningen pekar mot vägverket och dess ansvar för dålig väghållning. Panikartat accelererar en redan påbörjad utvärdering om ny sträckning av väg  29,  nu under starkt politiskt tryck. Karlshamn saknade nämligen reservvattentäkt.

Olycksplatsen 15 år senare, med Karlshamns oskyddade vattentäkt Mieån strax bortom kurvan.

Redan i september 1994 beslutar vägverket om fortsatt arbete med vägsträckning öster om Mieån, rakt över våtmarkskomplexet Rolands Hav. Tidigare avdammad planering var inriktad mot att vägen på bilden ovan skulle dras över Mieån och senare ner över västra sidan av denna nu berömda Å. Sträckningen förordas av länsstyrelsen i Blekinge. Länsstyrelsen i Kronobergs län irriteras emellertid över att alternativ västlig sträckning inte varit föremål för objektivt seriös granskning enligt miljöbalken (MB). Tonläget är högt, antydande myndigheters ovilja att tillämpa vad MB ställer för krav. I samband med denna debatt sprids kunskapen om den "underjordiska sjön". Försök att skapa ett Natura 2000 område av Rolands Hav komplexet underkänns av lst Blekinge. Naturvårdsverket svävar på målet, men vill inte gå emot sin egen länsstyrelse i Blekinge med motiveringen att det kanske finns andra områden i Blekinge av samma valör som Rolands Hav ehuru det inte finns dokumenterat. Regeringen avstår från att lägga sig i ärendet. (96-03-29). Kronobergs landshövding lägger sig senare för Blekinges alternativ att dra vägen över Rolands Öga, för att inte riskera att pengarna går till andra projekt.

Även långlivade grodor förekommer i utredningen om Rolands Hav, liksom i fallet Vesan, men här hoppar de ur mun på journalister, avdelningsdirektörer och kommunalråd, som är trängda av att lagstiftningen kräver långtgående samverkan innan miljöpåverkande beslut kan fattas. I samma anda framkommer svårigheterna för vägverket att ta fram objektiv miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under öppna och förtroendeskapande former.

Storm över Rolands Hav

I samband med borrning i Rolands Hav sept. 1995 upptäcker forskarna Björn Berglund och Gunnar Digerfeldt öppet vatten under ett tätt lager av vitmosstorv med bland annat inslag av armerande Eriophorum (Ängsullsläktet); existensen av fornsjön Rolands Hav var ett faktum!  En första skiss av fenomenet sätts på pränt och presenteras vid en första information mars 1996.

Efter ytterligare undersökningar kunde bilden skärpas av forskarteamet till nedanstående vid en exkursionen maj 1996.

Vägverkets konsulter ritar om bilden maj 97 inför arbetsplanens MKB 2. Att bilden är stulen utan angivande av källa samt flippad ser vi på träden och L i ler - siltlagret som är felvänt.

Efter "fördjupade undersökningar" av vägverkets konsult har den färgade bilden, som en muspekning visar, konstruerats. Med hänvisning till denna bild som bevis, framhåller länsstyrelsen i Blekinge att man trots omfattande undersökningar med bl.a. georadar inte kunnat finna något fritt vatten under tallmossen Rolands Hav. Det hjälper inte att forskargruppen konstaterar att illustrationen vid muspekningen är en såväl ekologisk som geologisk omöjlighet.

Debatten i Blekinge med höftskott och journalistiska övertoner börjar nu komma i kapp vad som timades vid Hornborgasjön i början av 1930 talet. Det bådar inte gott för "Havets" framtid. Ärendet Rolands Hav kom att bli ett prov på hur vi följer Miljöbalkens (MB) och dess intentioner med instrumentet Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Eftersom Vägverket ej hörsammat debatten kommer detta ärende att få stor betydelse för utformningen av framtida formulering av MB och MKB.

Transekt genom Rolands Hav upptagen av Digerfeldt & Bernhard 98. Skiktet av fritt vatten har en mäktighet av 2 meter. Gungflyets (vattenskiktets tak) exakt fastställt med skjutmått. Svarta punkter prov på bokblad, vars ålder anges under respektive plats.

Transekt genom ögat med vägen i bakgrunden mellan de två riktkäppar, som bilden antyder. Sven Björk pekar på den bortre riktkäppen sommaren 2011.

Vi skall följa ärendets gång och se ett exempel på hur myndigheter i Sverige hanterar opinionsyttringar.


Kritik mot svensk hantering av MKB

RRV kom i april 1996 med hur MKB de facto fungerar. Kritik är speciellt riktad mot vägverket, där man kräver att man håller isär rollen som exploatör och beslutsfattare. RRV poängterar att vi måste förbättra dialogen och samrådet mellan verket och allmänheten / intresseorganisationen.

RRV med en rapport 1996:29

där man konstaterat det vi redan sett, att den MKB som vägverket utför har klara brister. Bland annat anmärker de

  1. motstående intressen engageras för sent i granskningen.
  2. brister i effektbeskrivningarna.
  3. MKB dokumenten är subjektiva.
  4. små möjligheter att korrigera dåliga MKB.
  5. MKB har en underordnad roll i beslutsprocessen och som beslutsunderlag.
  6. Vägverket är både exploatör och författare till MKB.


Sidan uppdaterades januari 2013
Boken "Överkörd Natur" finns på varje välsorterat Bibliotek.
[ Innehåll ]
Uppåt ] Personen Sven Björk ] Trummen ] Lake Hornborga ] Internationell Vattenvård ] [ Mordet på Roland ] Vesan Överkörd Natur ]
[underordnad sida ] Uppåt ] Fakta och Fiffel ]