Överkörd Natur

Vesan Överkörd Natur
Konsekvens: Lex Vesan!

Sven Björk

[ Innehåll ]
Uppåt ] Personen Sven Björk ] Trummen ] Lake Hornborga ] Internationell Vattenvård ] Mordet på Roland ] [ Vesan Överkörd Natur ]
Uppåt ] Vesan visar vägen ] Domvilla Vesan ]

Välkommen till Vesan, våtmarken
som en gång skilde Listerlandet från Skåne

Kartan över Vesan och blivande väg E22 Överkörd Natur

Vill Du se det lite grand från ovan peka med musen på kartan!
Vesanområdet, terrängsvackan norr om Sölvesborg, bildade omedelbart efter inlandsisens avsmältning ett sund mellan Listerlandet i sydost och Ryssberget i väster. Som följd av landhöjning och vattenståndsändringar i Östersjön har Vesan därefter, fram till våra dagar genomgått en utveckling som lagun, sjö och våtmark, hela tiden med öppen Östersjöförbindelse. Lagerföljden utgörs därför underst av baltiska issjöperiodens grova minerogena sediment, som kom att överlagras av mäktiga gyttjeskikt och överst av vass- och starrtorv, upp till havets nivå.
I början av 1800-talet gjordes de första försöken att göra strandnära delar av Vesan användbara för odling och slåtter. Men först på 1860-talet sker den första egentliga kanaliseringen och invallningen. Med ångmaskins hjälp pumpades vattnet från Vesan ut till Norjesund, förbindelsen till Östersjön. 1866 bryter emellertid vallar samman och 1870 gav man upp planerna på tömning och torrläggning. 1926 återupptogs arbetet med invallning, kanalisering och torrläggning och därefter har området varit odlingsmark.

Huvudkanalen vid Vesan Överkörd Natur

Huvudkanalen genom Vesan sedd från Lussabacksvägens bro norrut.
Till en kostnad av 700 000 kronor fick man ut 1500 ha åkermark. Båtnaden låg väl inom dåvarande diknings- och vattenlagens gällde för - till skillnad från Hornborgasjön. 1936 var Vesan helt torrlagd och sågs som ett av Sveriges mest produktiva jordbruksområden. Odlingarna under havsnivån kan hållas torra med hjälp av pumpar, som tillsammans kan lyfta 5 m3 vatten i sekunden till Pukaviksbukten av Östersjön.

Gammelstorps Kyrka vid Vesan Överkörd Natur

Gammalstorps kyrka på en separat "ö" i odlingshavet.
Mitt i området kan man på en höjd se Gammalstorps kyrka, liksom föregångare byggd på en isolerad åsbildning; före torrläggningen en av Vesans öar. Enda sättet förr att vid högvatten i Östersjön ta sig till kyrkan var båtledes eller vintertid på isen. Placeringen av kyrkan kan tyckas märklig, men kan förklaras av att den placerats på en gammal kultplats, senare platsen för en romansk kyrka från slutet av 1100-talet, ersatt av ny kyrkobyggnad från 1790-talet.

Ända sedan 1960-talet har diskussioner pågått om ny dragning av  E22   från Pukavik mot nordöstra Skåne.
Framtidsscenariot om en återställd våtmark Vesan, som ekologiskt skydd för Natura 2000-området Pukaviksbukten.
Vesan som vattenreservoar för att tillvarata våtmarkens höga potential vad gäller biologisk mångfald ligger helt i linje med moderna strävanden enligt miljöbalk och internationella konventioner.
Mot detta står väg/trafikverkets  E22  -sträckning, som först föreslogs gå längs Ryssberget och därefter längs våtmarkens östra del.
Vesan ligger i en mosaik av Natura2000 områden, där ytmässigt Pukaviken dominerar.
Trakten befolkades tidigt av fångstmän, jägare och fiskare, med boplatser vid det skyddade, näringsrika och bytesrika vattnet. Som nämnts fylldes Vesanbäckenet först med grus och sand. När därefter gyttja med upp till åtta meters mäktighet överlagrat de minerogena, vattenfyllda skikten, kom vattnet i dem att stå under tryck av grundvattentillströmningen från Ryssbergets höjder. Lagunen som utvecklades till sjö växte successivt igen som sjöar gör och utvecklades upp till havsnivån till våtmark.

Ett avslag från flinta utgör ett av många värdefulla fynd på platsen.
Under överbefolkningskrisen på 1800-talet kom kraven även här om mer livgivande mark. Man kanaliserar, dränerar och finner en mycket produktiv mark. Som alla torv- och gyttjemarker sjunker emellertid nivån även i Vesan efter invallning, torrläggning och markbearbetning. Och mineraliseringen och gödslingen medför även här att näringsämnen urlakas. Återkommande ytterligare dränering genom kanalfördjupning ner till artesiskt vatten belastar den utanförliggande, numera skyddade Pukviksbukten, den inre grunda delen av Hanöbukten. Sjunkande marknivå och fördjupning av kanaler antyder att den givande odlingen under havsytan i Vesan har en bortre tidsgräns. Våtmarker fungerade innan de upp- och bortodlades som väldiga reningsfilter och kunde i orört tillstånd anrika ansenliga mängder närsalter. (Våtmarkerna på Gotland, som tidigt kom att beröras av vattenreglering av de myrar och vätar, som karaktäriserade landskapet, gav, som man sa "rika föräldrar men fattiga barn".)

Vesan med giftspruta och Överkörd Natur

Kapitalkrävande maskinpark för att optimera näringsuttaget från blottlagd mark under havets yta.  I fonden en radby av djurstallar av olika slag. Dessa marker är synnerligen produktiva, men sjunker med tiden inte blott i värde.

Det är om sjön och våtmarken Vesans framtid vi skall berätta och samtidigt klargöra turerna kring dess kommande öde i ljuset/skuggan av miljöbalkens tillkomst. Vi skall ta del av hur Svensk Naturvård under Centerns styre kommit att utformas. Skall den ekologiskt hållbara funktionen av det av inlandsis och vatten utformade och av Östersjöns varierande nivå beroende landskapet förstöras genom tillkomsten av en våtmarksväg som del av en led för huvudsakligen tung transittrafik mellan nordöstra Skåne och Blekinges industrier och hamnar med deras för tillfället växande öststatstrafik? På miljörättens tjänstemän vilar ansvaret mycket tungt då det gäller avgöranden; enligt miljöbalkens ekologiska anda och mening eller enligt kortsiktiga politiskt - ekonomiska påtryckningar utan ekologisk helhetssyn med eftertanke om hållbar landskapsfunktion.

Vad som nu sker vid Vesan i tilltagande grad är således urlakning och utpumpning av närsalter och slam till Pukaviksbuktens inre, grunda del, till ett Natura 2000-skyddat vattenområde. Vesans markyta har nu sjunkit två meter under havsytans nivå. Och samtidigt som Vesans nivå sjunker, höjs havets nivå som följd av den globala uppvärmningen. Tanken är därför helt naturligt att liksom i fallet Hornborgasjön finna en form för restaurering och återbetalning på detta tidsbegränsade lån av odlingsmark, allt i enlighet med direktiven om åtgärder för hållbar utveckling.

Att i detta sammanhang, likt en miljöminister utan att vara insatt i ärendet, med orden "ärendet är avgjort" döma bort en hållbar framtid för en hel landskapsregion, är ohemult och går stick i stäv med miljömålformuleringen 'myllrande våtmark' och vad svensk naturvård gärna vill visa upp inför främmande makt. Det är uppenbarligen mer lockande att i internationella sammanhang tala om hur man annorstädes måste vårda naturen.

I bakvattnet av Vesan- väg- ärendet ligger den juridiska processen med rötter i 1960-talets infrastrukturbild. Parallellt med denna process har en kortlivad naturvårdslag, lagd i graven, ersatts av en miljöbalk där nu vattenfrågor inkluderats. Och i bakgrunden EU-direktiv med krav om MKB (Miljökonsekvensbeskrivningar); som skulle vara ett sätt att garantera en demokratisk, allsidig belysning av ingrepp i och utnyttjande av mark och vatten. Det är vackra formuleringar, men ack så verkningslösa i det politiskt- ekonomiska klimat de har att verka i. Man förmår inte ens dra nytta av lärdomarna från den misslyckade planeringen av tunneln genom Hallandsåsen. MKB är ju satt att bevaka tredje parts intressen, allmänintressena. Men det visar sig att MKB i stället blivit entreprenörens närmast privata ensak. Att utforma en MKB till vad den egentligen var tänkt att belysa, nämligen de ekologiska konsekvenserna av naturingrepp, skall följande sidor handla om, nu med Vesan och den tilltänkta våtmarksvägen som exempel. Förhoppningen är att debatten skall bidra till att skapa bättre förståelse för ansvarsfull hantering vid arbete med miljöfrågor, icke minst då det gäller vattnets avgörande betydelse för landskapets hållbara utveckling.

Eftersom MKB med ekologisk anknytning saknats i väg-/ trafikverkets utredningsprocess kring våtmarksvägen, samlades redan tillgängligt material ihop av naturvetare från Lund och sammanställdes som kapitel III i boken "Överkörd Natur". Det jobbet skulle vägmyndigheterna ha gjort enligt föreskrivna samrådsbestämmelser. Då hade tillåtlighetsprövning och miljöprövning haft fast, sannfärdigt underlag för bedömning.

Tillämpningen av miljöbalksbestämmelserna gäller inte kortsiktig ekonomi utan ekologisk framtidssyn och helhetsbild på ekosystemansatser, grundlaget för samhällets hållbart harmoniska välstånd. Den kräver insikter om de större sammanhangen, som inte kan överblickas av enskilda tjänstemän, och samarbete, inte endast sammanträden utan samverkan mellan olika discipliner, med juridik och ekologi som huvudingredienser. Att dagens miljörättsliga hantering inte kan fungera till den framtida naturens bästa är självklart eftersom den ekologiska sektorn saknas i rättssystemet, ända upp till den allra Högsta Domstolen. Hur i all världen skall miljörättsväsendet då kunna ha till uppgift att granska och godkänna MKB? En fullkomligt absurd situation eftersom naturens hälsovård med ekosystemens tillstånd, funktion och framtid fordrar kunskap om naturlagar för att fastställas och beskrivas. Man förstår varför dagens domar från miljörättsväsendet lider av så utpräglad brist på ekologisk argumentering.

webbmaster bildkommenterar:

Karta över Vesan med Överkörd Natur och värdefulla minnesmärken

Ungefärlig dragning av nya  E22  i randen av Vesan över gyttje- och lerbankar, vilket kräver berg av sprängsten om ca 300 000 m3. Vi ser pumpstationen till höger vid Norje, Gammalstorp kyrka på sin ö, orörda strandvallar på västra sidan nedan Ryssberget från strax efter istiden, kanalen i mitten av Vesan och de stora odlingsarealerna med livdjurshallar i kanten av Vesan.

300 300 000 ton bergsmassiv skall flyttas till Överkörd Natur tusen m3

300.000 var det! Rätt avvägt!

I stället för att göra väg genom berget gör man väg av berget, det gäller att göra rätta avvägningar! (webbmaster)

Webbmaster sammanfattar handläggningen!

 

  Sven Björks skrivelse till Regeringen 2009.

En längre sammanfattning följd av
kommentarer av specialister och
miljöministerns Nej

  Överklagan till Miljödomstolen 2011

  Överklagan till HD 2011


Sidan uppdaterades januari 2013
Boken "Överkörd Natur" finns på varje välsorterat Bibliotek.
[ Innehåll ]
Uppåt ] Personen Sven Björk ] Trummen ] Lake Hornborga ] Internationell Vattenvård ] Mordet på Roland ] [ Vesan Överkörd Natur ]
[underordnad sida ] Uppåt ] Vesan visar vägen ] Domvilla Vesan ]